Den sista vilan

Idag var det begravning för min fd arbetskollega och vår vän, Johan i Heliga korsets kapell på Skogskyrkogården.
En väldigt fin och ljus begravning, men lika tung för det. Jag som är en lipsill gigantus fick verkligen kontrollera mig själv för att inte brista ut i hulkande gråt. Men det var svårt när man såg Johans familj, hans fru och dotter och föräldrar.
Inga föräldrar ska behöva begrava sitt barn!

Sen var det minst lika jobbigt att se sina fd kollegor ledsna. Särskilt killarna, de brukar ju inte alltid visa sina känslor så lätt, men många har jobbat länge länge med Johan och även umgåtts privat så det är så klart en stor sorg för många.
D-man är ju i USA så han kunde inte vara med, han hade Johan som chef på sitt allra första ”riktiga” jobb för en herrans massa år sedan så han var verkligen ledsen över att inte kunna närvara.

Jag kramade om Arja innan jag gick och framförde en hälsning ifrån D-man vilket hon blev glad över. ”Åh Dimman, tack snälla, hälsa honom så mycket” (läs på finladsbrytning då hon är finska)

Valde att inte vara med vid minnestunden efteråt för jag tyckte den kändes för den mer privata skaran så jag åkte hem och löste av yaya som passat barnen.
Hela dagen har jag haft huvudvärk, säkert alla spänningar inför denna sorgliga dag.

Amaze me klänning från HoL, Kofta Åhléns, stövlar Tamaris och enkla smycken från Sahara Silver 

Blåsig och ruggig dag, men solen bröt upp och sken in i kapellet
Johan kanske var med oss?…

♥ Vila i frid Johan ♥
1969-2014

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.