Många viljor

Idag åkte D-man, jag (och Georgia) och gudfar Stamatis till kyrkan Sankt Georgios för att träffa prästen och bestämma datum för Georgias dop.
Alltså,  ibland är det helgalet i den här grekiska familjen som jag tokälskar, men ibland är det bara för mycket viljor och för många som ska vara med och bestämma.
Svärmor fick fullkomligt spelet när hon fick höra att dopet flyttats fram. Men vad ska vi göra? Prästen är en buzy man och hans almanacka var full. (Hon är för övrigt dem som har mest tid om dagarna att fixa med kläder, ljus och allt annat hon vill fixa med.)
Som tur var lugnade hon ner sig efter ett tag. I den här familjen har alla starka viljor. That´s for sure!!
Men då skäller vi lite, lugnar ner oss. skrattar och sen är det frid igen. ☺
Namnet är ju av stor betydelse för greker och det är brukligt att man döper sitt barn efter mannens mamma eller pappa. Dock gör inte alla det utan vill sätta sitt eget namn och prästen ville nog ”kolla” av mig då han frågar…
-Georgia. det är ett fint namn, vems namn är det?
 -Jag: D-mans mamma
Prästen skiner upp, småler och säger…ahh då måste hon vara glad..
-Så klart hon är det, nöjdaste och stoltaste yaya på denna jord! ☺
Så nu har vi några intensiva veckor framöver oss, då alla kläder och tillbehör ska fixas till lillfisan. Kläder åt oss andra, restaurangen bokas och inbjudningar skickas ut.
Den här gången känns allt mer avslappnat för min del, när Alexios döptes visste jag inget om hur allt gick till på ett grekiskt dop och eftersom det skiljer sig markant från ett svenskt dop var ju det mesta en upplevelse. Både för mig och gästerna från min sida. ☺
Sankt Georgios kyrka

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.